Det senaste förslaget fälldes av Högsta domstolen och presidenten i början av året, efter det har lagen legat på is ett tag men i höst räknar man med att kunna återuppta arbetet. 

– Självstyrelsens grunder vilar på språket och kulturen. Det är klart att vi måste ha en näringsrättslagstiftning som skyddar vardagen på svenska. Sen hur paragraferna är formulerade och hur långtgående de är får vi återkomma till, säger civilminister Ingrid Zetterman (Lib). 

 Syftet med förändringarna har också varit att göra förenklingar för företag, till exempel har man velat lätta på kraven kring antal styrelsemedlemmar med hembygdsrätt. Men klart är att man inte tänker släppa de delar som syftar till att skydda svenskan. Någon tidtabell vill ministern dock inte ge i nuläget. 

– En lagberedare som arbetat med frågorna tidigare sätter i gång i höst. Sen blir det också en hel del politiska diskussioner och det är viktigt att hela lagtinget är med i diskussionen. Det är viktigare att det blir bra än att det går fort, säger Zetterman.